Dykarsjuka, även kallad dekompressionssjuka, kan drabba alla som befinner sig i utrymmen som är trycksatta – dykare, flygare och astronauter exempelvis. När trycket i omgivningen minskar är det en av den främsta riskfaktorn till att drabbas av dykarsjuka. Djupa eller långvariga dykningar, kallt vatten och snabb uppstigning är några andra faktorer som kan bidra till dessa besvär. Allt handlar om att kroppen har blivit exponerad av trycksänkning.

Symtom

Det finns en bred symptomatologi vid dykarsjuka. I de flesta fall kan symtomen inträffa inom de närmsta sex timmarna efter dykningen, men symtom kan även uppstå ända fram till två dygn efter.

De lindriga symtomen som uppstår är “Dykarloppor” – stickningar i huden och “Marmoreringar” – blåröda och bleka missfärgningar på huden. Lite svårare symtom kan vara “Bends” – ledsmärtor som vanligtvis drabbar armbåge, skuldra, knä eller fotled. Det kan vara ganska intensiv smärta och förvärras av rörelse.

De svåra symtomen är “Chokes” som innebär andnöd, bröstsmärtor, hosta och medvetslöshet och det finns även neurologiska symtom som huvudvärk, trötthet, illamående, yrsel och kräkningar som några exempel.

Vid minsta lilla symptom ska detta behandlas omgående eftersom dykarsjukan aldrig försvinner av sig själv utan det kommer enbart att förvärras, så därför är det viktigt att vara uppmärksam på minsta förändring. Den vanligaste kroppsförändringen är stickningar och domningar i händer och armar.

Behandling

Behandlingen av dykarsjukan ska anpassas efter den drabbades tillstånd. Är personen medvetslös ska HLR utföras och personen ska hållas varm för att inte riskera nedkylning.

Vid svårt tillstånd är den första hjälpen oxygenbehandling som krävs och oftast ges av dykarna själv på plats och samt under transporten. Oxygen inandas med mask från en syrgastub. I de allra vanligaste fall brukar dykare använda sig av en speciell utrustning färdig just för olycksfall – kallad Oxy-Box. Är dykare vid medvetande kan denne få dricka upp till en liter vatten eftersom dykare ofta har vätskebrist. Vätskebristen beror mycket på att kroppen agerar annorlunda under trycksänkning och därför större urinproduktion.

Kontakta vården via larmnummer 112 och var noga med att förklara att det gäller en dykolycka eftersom om det skulle krävas flygtransport får detta endast ske på en flyghöjd på 300 meter, symtomen kommer annars att förvärras.

Det krävs ingen särskild behandling av de lindrigare symtomen som “Dykarloppor” och “Bends”. Det kan oftast färdigbehandlas med så kallad NBO i 30 minuter. Symtom utöver dessa kräver tryckkammarbehandling, rekompression samt oxygenbehandling, förkortat HBO.

Med HBO – hyperbar oxygenbehandling är syftet att komprimera gasbubblor och öka syresättningen. Vanligtvis ges sådan behandling med tryckförhållanden som motsvarar 18-meters djup och med syrgasbehandling. Denna behandling ska ske löpandes till symtomen är borta. Dykare har ofta vätskebrist efter dykning (ID 14, strålningsskador) så därför kommer även vätsketerapi att tillföras.

Sammanfattning

Behandlingen anpassas till hur svår skadan är. Medvetslösa personer måste få första hjälpen-behandling som inkluderar ett stabilt sidoläge med fria luftvägar, mun-mot-mun-metoden om det behövs samt hjärtkompressioner- HLR (hjärt-lungräddning). Den skadade bör hållas så torr och varm som möjligt för att inte bli nedkyld och att larma till SOS snarast för att den utsatta personen omgående ska få behandling då dykarsjukan snabbt annars kommer att förvärras. Vid allvarlig tryckfallssjuka krävs det omgående oxygenbehandling som dykare oftast har färdigt i beredskap därefter tar sjukvårdspersonalen över behandlingen under transport och på sjukhus.